Del 23

Jürgen och Dietrich stod och spanade efter tomten. Klas hade ringt och bett de göra sig i ordning för de skulle snart vara hemma och sedan skulle alla bege sig ner till Tyskland. Det skulle tydligen vara bråttom och dessutom skulle han ha med sig de två saknade renarna. De var klara för avfärd och de andra renarna Lunarstorm, Ranelid, Rasmusnalle och lilla Ru stod klara och väntade även de på tomten. De glittrade till på himlen och i ett swoosh stod Klas, Margit….och en fluffig kanin framför dem i en släde. Kaninen hade en plastnos upptryckt i pannan och senare fick de veta att det var det enda sättet för de andra att kunna se kaninen. Jürgen tyckte att det hela var en aningens konstigt men han spände för de andra renarna och så gav de sig iväg.

På vägen ner till Tyskland så förklarade Klas för de andra att kaninen hette Robert och var påskhare. En rätt bitter och envis sådan och ville ta över julen. När de hade rest upp till Ume hade de benat ut att Klas hade varit studiekamrat till Roberts pappa och när sagofigurerna skulle delas ut hade Robert pappa, Bernt känts sig svartsjuk och besviken över det hela och bitterheten över att julen är större än påsken i gemene mans hem och nu skulle alltså Robert ta hämnd för sin familjs skull. Jürgen lade märke till att Klas inte alls verkade på något vis brydd över situationen utan han körde vidare och snackade glatt med depånissarna längs vägen när det behövdes ta hand om en renhov eller någon behövde kaffe. Dietrich lade märke till att kaninen var en aningens butter och inte lika tillmötesgående som Klas men Dietrich var mest glad att få komma hem.